snabbsummering

Som ni säkert redan har insett, har jag tagit en liten paus i mitt skrivande. Det beror dels på att jag har haft oändligt mycket att göra, dels på att jag inte har kunnat fokusera på att skriva ner vardagens händelser. Här följer en mycket kort summering av den senaste tiden:

Kreta- underbar avkoppling, barnen i poolen, solen som värmde, Gustav lyckligt plaskande med de små tårna i klarblått vatten, god mat och underhållning från stora scenen varje kväll, målet med resan (avstressande tillvaro)blev uppfyllt.

Nytt hus- jo, det blir flytt till drömhuset...ja, våra drömmars planlösning och uppvuxen, prunkande trädgård med plats för studsmatta och lek, Oxelvägen till försäljning, aldrig insåg jag att hus-styling innebar så mycket jobb, ryggen uppmanar till stillhet, visning, spekulanter, hoppas...

Övrigt- Oscar har tappat två tänder och de nya är redan på god väg, Gustav har två små gryn som lyser vita när han skrattar, kryper runt i ett allt högre tempo för varje dag, reser sig mot möbler, fingrar på förstärkaren, älskar fjärrkontroller, leker med sina syskon, Johanna har hår ner till fötterna (jo, det sa hon igår: mamma, jag har så långt hår att det går ner till fötterna), sommarvädret bjuder till små lekar med små kompisar i grannhusen. Grillen vi fick (tack mamma & pappa!) ska invigas i helgen och vi ska inte göra något annat än att bara vara!

Gökotta

Fem minuters bilfärd och vi befinner oss vid Hålsjöns naturskyddsområde. Klockan är knappt åtta på morgonen och skogen har precis vaknat; fåglarna sjunger stilla och vi vandrar in i den ljusgröna naturen. Matsäcken är packad och jag ska vara med om min första gökotta. Mullegruppen startar upp under morgontrötta lite dämpade former men allt eftersom vi närmar oss sjön och utkikstornet piggnar alla till och barnen får spring i benen. Väl framme klättrar vi upp i tornet och spejar ut mot den spegelblanka sjön där hägern häckar och svanarna ljudlöst och majestätiskt glider fram. Skäggdoppingen guppar upp och ner medan lövsångare och koltrast har konsert bakom oss (lite som naturrutan med hemmabioanläggning...). I mitt stilla sinne tänker jag att jag kanske ska bli ornitolog på min fritid. Tänk vilken avstressande tillvaro där alla funderingar kring vardagsbestyr konkurreras ut av fåglars uppmaning till ro och där naturen kräver odelad uppmärksamhet.

Oscar och mullekompisen Hjalmar sprang före och vid utkikstornet hittade de ett myrbo som genast skulle undersökas. Lillebror till Hjalmar tappade sin keps i myrornas gap och impregnerad med myrsyra hamnade den i ryggsäcken. Killarna var kanske inte så intresserade av fåglarna men väl av sin lek. Att vi inte hörde göken gjorde inte så mycket för själen blev ändå tillräckligt lycklig av barnens skratt och lek.

Kaffet smakade ljuvligt och innan det var dags att vända tillbaka, lekte ledarna och barnen "höken kommer" och barnen sprang och föll skrattande ihop i sina "bon".

När vi kom hem igen lekte Johanna med sin kompis Hanna och innan jag hade fått av mig jackan kom Oliver för att leka med Oscar. Det blev pannkakor till lunch och jag klämde i med tredubbel sats och tur var väl det, för alla barnen åt rejält.

Om inte kameran hade gått sönder så hade jag kunnat erbjuda foton av gökottan. En av ledarna skulle mejla det han hade fotat, så framgent blir det några foton till bloggen.