tisdag 24 februari 2009

Tapeter & skridskor

Solen kastar sig in genom fönstren och påminner alla frusna själar om att den första vårmånaden lurar runt hörnet.
Helgen som gick inleddes på lördagen med att Johan pälsade på alla ungarna och med vagn och pulkor styrde stegen mot pulkabacken. Själv gick jag igång med slipmaskinen i det före detta arbetsrummet och tapetrester och ojämnheter hamnade dels i dammsugan dels yrde det runt i rummet men slätt och fint blev det. När det därefter var någorlunda dammfritt var det dags att ta itu med den roliga uppgiften som bestod i att tapetsera. Våd efter våd limmades upp och utmaningen i att mönsterpassa blev, om jag får säga det själv, perfekt. När jag började närma mig slutet av väggen insåg jag att tapeterna inte skulle räcka och bannade tyst säljaren som hade försäkrat att två rullar skulle räcka med råge till 12 kvadrat. Det saknades tapet till en våd och en decimeter av den näst sista våden. Jag ska till Colorama idag och hoppas på att de bjuder på de fyra löpmetrarna det handlar om.

När det inte gick att göra mer i rummet, begav vi oss till Heden inne i stan för att tillsammans med Mia, Henrik, Signe & Henning åka skridskor. Malin anslöt också med Johan & Erik. Barnen åkte för fullt och Johan och jag turades om att åka med vagnen. Inne i värmetältet drack vi kaffe och åt bullar ur den medhavda fikakorgen. Vi åkte en stund till med snön som föll ymnigt och strålkastarna som kompenserade skymningsljuset. Glada och nöjda med dagen åkte hem och handlade med oss lördagsgodis och de beställda pizzorna.

På söndagen kom Christian förbi en stund och efter en promenad i värmande sol, var det dags att köra Johanna till gymnastiken.

Igår visste vi inte riktigt vad vi ville men till slut föreslog Johanna att vi kunde gå och mata änderna och sedan gå till biblioteket. Sagt och gjort tog vi bilen till centrum och gick därifrån till Massetjärn för att se om det fanns några hungriga fåglar. Det var inte en eller två änder som vaggande kom oss till mötes utan snarare var filmen Fåglarna närmre verkligheten; änder, gäss, fiskmåsar 'en masse' som skrek och skränade runt fötterna på oss. Mamma som var med fick trösta Johanna som var livrädd och grät så tårarna sprutade medan jag så fort jag kunde smulade brödet och försökte kasta så långt ifrån oss som möjligt. Ja, det blev en traumatisk upplevelse för vissa av oss. På biblioteket lite senare läste och lånade vi några böcker och tog en fika i caféet(som heter café au läs).

Johannas funderingar kring att vara kär:
"Mamma, jag är inte kär i någon. Jag leker mest med Hanna så kanske att jag är kär i henne då men jag är i alla fall inte kär i Hannes för han har alltid snor i näsan"

tisdag 17 februari 2009

Telefonförsäljare med knäck i kolan

Soppan puttrade på spisen, barnen lekte på övervåningen och Gustav låg och jollrade på en filt på golvet. Eftermiddagsron avbröts av telefonsignalen och kort därpå strömmade en klämkäck röst "Goddag, goddag"; "ja, hej, hej", sa ja men det gick han inte riktigt med på utan klämde i en gång till med sitt goddag, goddag. Herregud, vad är detta för en människa, tänkte jag. Jag blev snart varse vad för slags typ han var. För det första var han från Boxer och för det andra frågade han om Johan var hemma. Eftersom Johan fortfarande var på jobbet meddelade jag således boxerkillen det. "Jaha, men är det frugan jag pratar med nu då?" fortsatte människan om möjligt ännu käckare än vid hälsningsfrasen. Frugan! Skulle det vara jag det?? Jag svarade inte men frågade däremot vad han ville. Då följde en fras som hämtad från 50-talet: "Ja, egentligen ville jag prata med din man för det är ju oftast de som kan det här med tv och dekoder och sånt". Vid det här laget hade jag en rejält upparbetad irritation som så sakteliga övergick i ren ilska mot den här människan som tog sig friheten att upplysa mig om sina egna korkade åsikter. "Jasså, det säger du", sa jag. Han kontrade med sitt 50-talsprat: "Ja, men är det inte så då att det är mannen som sköter det tekniska och frun som lagar maten...rent statistiskt så det ju så". Jag tänkte att han måste vara dum i huvudet på riktigt. "Jaha, och det vet du?" frågade jag då. "Ja, men om det inte är så, då kanske du kan svara på några frågor. Varför jag svarade ja på den frågan vet jag inte men när han då analyserade mitt svar som att jag nog hade svarat ja av principiella skäl, då talade jag om för honom att han störde och att jag inte hade tid med honom längre. Om jag hade memorerat hans namn skulle jag ha ringt upp Boxer och informerat dem om vilken idiot som de har anställt till säljare.

söndag 15 februari 2009

vattenkoppor i repris

En vecka utan dator har förflutit och detta på grund av att jag själv drog ur alla sladdar och bar datorn från sin hemvist i arbetsrummet. Ja, före detta arbetsrummet vill säga eftersom det i fortsättningen ska fungera som 'the master bedroom' i huset. Under de vita tapeterna framträdde det sköna 70-talets orange- och brunfärgade blommiga tapet och lite förvånande känner jag att rummet ter sig varmare med annan färgsättning än vit. faktum är att jag känner mig lite mätt på den vita färgen. Fram för mer färg! Imorgon ska jag beställa tapeter och förhoppningsvis har vi dem på onsdag så att jag kan börja tapetseringen redan före helgen.

Föga förvånande kom de första vattenkopporna på Johanna ganska exakt två veckor efter Oscars insjuknande. Gustav var inte heller han sen på det utan blev prickig dagen efter storasyster. Johanna hade en jobbig klåda i två dagar ungefär och förutom en liten gnuggande näve i örat har Gustav kommit relativt lindrigt undan. Johanna har utöver vattenkopporna åkt på en förkylning med tröttsam rethosta så Oscar fick gå ensam på gårdagens barnkalas. Jag är så trött på alla förkylningar och att inte känna sig helt frisk, så idag åkte jag iväg och storhandlade på ICA maxi och på inköpslistan för kommande vecka fanns enbart vego- och fiskrätter med massor av rotfrukter. Dessutom handlade jag mängder av apelsiner, äpplen, päron och granatäpple så nu är det hälsovecka som gäller. Kanske att jag även ska ta tag i konditionen också men vid närmare eftertanke får det räcka med barnvagnspromenader ett tag till.

Gustav sover och de stora barnen sover också snart. Johan har precis läst för dem om Gusten grodslukaren, så nu ska jag gå upp och säga god natt.

söndag 8 februari 2009

Kalasdag

Det är dagen efter de två kalasens dag. Oscar fyllde 6 år igår och det firades med barnkalas klockan 11-13 följt av släktkalas vid 15-tiden. Under veckan som gick, hade jag en släng av bakmani så det kom väl till pass under dagen men det skulle göras pajer och sallad till det senare kalaset och tårtan skulle garneras.

Oscar sov garanterat räv när vi kom för att uppvakta honom på sängen för han satte sig upp på nolltid och gjorde plats för bricka och presenter. Det stora paketet hade han redan under fredagen fått syn på trots ihärdigt försök från min sida att gömma det. Ögonen lyste när han såg att det innehöll den Legolyftrkran som han så hett hade önskat sig.


Övriga presenter från oss var bland annat ett lasersvärd, en plansch föreställande kapten Rex, bandyklubbor. Farmor och farfar hade skickat paket med en tröja och elektronikgrejjer.


På kalaset stod Johan för lekarna och populär blev den gamla leken där barnen går runt stolar och ska hitta en stol att sätta sig på när musiken tystnar. Musiken var den här gången hämtad från Star Wars. En annan lek gick ut på att gissa antalet legobitar i ett glas. Gissningarna varierade från 2-100 bitar men 19 var den korrekta gissningen och vinnare blev Johan K som gissade på 20.



När de sista kalasbarnen hade gått hem, var det dags att städa undan och börja förbereda inför nästa sittning. Salladen skars och pajerna åkte in i ugnen. En knapp timme senare kom mormor & morfar. Knappt hade de hunnit hänga av sig jackorna innan den medhavda presenten var öppnad. Oscar blev överlycklig över Obi one kanobis (fri gissning av stavning)skepp och rusade upp för att börja bygga det. Stefan, Mariann & barnen kom strax därefter och här är jag inte alls säker på vad skeppet heter men det var också väldigt uppskattat. Christian & Tina hade med sig ett paket där i alla fall jag med säkerhet visste vad det kunde innehålla; det var randigt och bokstäverna p.o.p stod skrivna på ena sidan. Oscar som alltid blir glad när han får kläder bytte genast till den fina gröna tenniströjan.


När barnen hade somnat, satte Johan och jag oss i soffan och konstaterade att dagen hade varit genomlyckad. Melodifestivalen följdes lite sporadiskt men mina favoriter var Alcazars och Ugglas bidrag.

Nu är Johan & barnen, mormor & morfar och trängs med alla andra båtintresserade på båtmässan. Själv tänker jag ta det väldigt lugnt idag!

torsdag 5 februari 2009

Nalle Puh

Gårdagseftermiddagen gick i snöns tecken; stora flingor dalade och la sig i hög på marken. Johanna sprang upp till sin kompis efter dagis och efter en stund återvände hon och ville ta på sig overallen för de skulle åka pulka. Det var ganska sent och klockan hade slagit halv fem så det fick bli en liten stund, men hur det var så tänkte jag att det var bra att hon var ute och hade roligt, så Oscar och jag började äta middag själva (Johan hade budgetmöte och det riskerade att dra ut på tiden).

Vid köksbordet frågade jag Oscar om han tyckte att det skulle bli spännande med lördagens födelsedagskalas. Ja, sa han lite dröjande och fortsatte meningen med att nästa år ville han att Maja skulle komma på kalaset också. Jaha, sa jag, men nu bestämde vi ju att bara killarna från dagis skulle komma. Leker du mycket med Maja, frågade jag då, beredd på att få ett nekande svar. "Ja, jag till och med är kär i henne", svarade Oscar då. "Både Oliver och jag är kära i henne och vi brukar fråga varje dag vem hon är mest kär i och då säger hon bara att hon ska tänka på det och svara senare". Jag minns hur Oscar och en annan tjej på dagis var så kära i varandra när de var runt tre år. De lekte att de skulle gifte sig och få barn. Jag påminde Oscar om det och då svarade han att han hade slutat vara kär i henne när hon bestämde att deras bäbis skulle heta Nalle Puh. Ja, så kan det gå och folk skiljer sig säkert för mindre än så.

Igår gjorde jag supergoda kärleksmums ur Leilas bakbok. Jag har aldrig bakat så mycket som jag har gjort den senaste tiden. Frysen är fylld med morotstårta, mjuk pepparkaka, lingonkakor och nöttoppar. Idag ska jag förbereda tårtbotten till lördagens två kalas men innan jag hämtar de stora barnen från dagis, ska jag mysa och gosa en stund med lillungen.

tisdag 3 februari 2009

Leksakskomplex med komplex

När jag efter en något upphackad natt vaknade var klockan lite efter åtta och tystnaden fyllde huset. Johan hade kört barnen till dagis och jag kände mig ganska utvilad, så vi gick upp och bytte blöja, tog på kläder och åt sedan frukost i tur och ordning. När klockan började dra sig mot elva packade jag in Gustav i bilen och körde iväg till mamma som skulle följa med till det gigantiska leksakskomplexet Toys´r´us vid Sisjön. Vilken enorm industri med sina stora gångar i olika färger; rosa om det handlade om Barbie, dockor och liknande och svart o blått om det rörde sig om vapen, Star Wars och Lego. Ja, det skulle jag kunna spinna vidare på men det får bli ett annat blogginlägg när jag har mer tid.

Vi införskaffade några presenter till Oscar som fyller år på lördag och lite kalasattiraljer. Gustav låg och tittade i vagnen och blev förmodligen proppfull av intryck och framtida önskningar.

Efter att jag hade kört hem mamma, var det dags att hämta barnen från dagis och efter ett stopp på ICA åkte vi hem. Oscar ville leka med sitt piratskepp i badkaret och Joahnna klädde ut sig medan jag fick fram mellanmålsmackor och o´boy. Gustav fick smaka på bäbisgröt som i och för sig var från 6 månader men det är han ju nästan. Han lät sig väl smaka men efter några skedar var han nöjd.

Nu är det Bolibompa som gäller för de stora, Gustav sover i vagnen som står i hallen och jag ska snart bege mig till kvartersstugan för styrelsemöte med Övre Skogens samfällighetsförening där jag sedan fyra år är sekreterare.