VAB

Middagen undanplockand, ungarna framför tvn och jag har redan påbörjat helgen med ett litet glas vitt. Johan har teambuildingkväll med kollegorna; de lagar mat och provar viner på Swedish Taste. Själv har jag åtnjutit klassikern Flygande Jakob. Atmosfären skulle jag kalla vardaglig och klientelet en aning trött, åtminstone den yngre publiken som periodvis vägrade använda bestick för att det var så jobbigt. Utan tallrik blev det ännu jobbigare. Därefter, tyvärr efter vissa hot om tidig sänggång, slank maten ner utan mankemang. Efter två och en halv dagars vab med äldste sonen har det hunnits med både städning, tvättning, strykning, stickning och tvättning av fönster. Och där har vi dagens dilemma. När vi flyttade in i detta hus, var vart och ett av fönstren spröjsade med ett kors. Jag har inte ägnat detta några större tankegångar förrän då just idag. Helt plötsligt såg jag enbart dessa kors och de var dessutom vädigt smutsiga vilket också blev väldigt tydligt när jag stod och stirrade ut. Av med alla spröjs på nedervåningen. Hmmm...mycket bättre...eller..? Johan upplevde att fönstren blev så stora och visst, det blev väldigt mycket ruta men å andra sidan så klyvs inte landskapet utanför av ett kors. Nu känns det inkonsekvent med några fönster med kors och några utan. Rena är de i alla fall och Johan har helgen på sig att fundera för han och killarna ska vara själva fram till söndag kväll. Johanna och jag tillsammans med Mia och Signe ska på tjejhelg i Skåne. Närmare bestämt hos Carina och Holly. Det ser vi verkligen framemot. J och jag anländer med buss till Malmö där vi ska luncha med farmor/svärmor Britta och därefter blir det shopping och sedan möter vi upp M och S för vidare färd mot Rydsgård. Nu ska jag göra barnen sällskap till favoriten Fixa rummet på svtB.

Fredag

Fredag är numera hemarbetsdag. Efter diverse måsten såsom plock, lite städning och ett kort men intensivt pass på Sats sitter jag här nu. Tanken med dessa fredagar som kommit till genom att jag har valt att gå ner i tjänst, är att jag ska få tid att utveckla mina skrividéer. Det vimlar av idéer men det gäller att kanalisera dem och hitta rätt fokus. Jag inleder med ett kort inlägg här. Sedan ska idéerna ner på papper och struktureras. Solen tittar in och jag märker hur smutsiga fönstren är. Nej, inte sätta igång någon fönstertvätt nu bara för att det tar emot lite att sätta igång. Vad händer i helgen då? Lördag hemmaturnering på Heden med Oscar amerikanska fotbollslag.www.marvels.se/amerikansk-fotboll?fc=borja-spela Oscar har tillverkat och satt upp affischer på skolan och vi hoppas att många vill komma och titta! Ungefär samtidigt har Johanna sin innebandy http://www.sportnik.com/group/33934 som förresten verkar vara inställd just denna lördag.

Ny dag hemma

Ny dag efter en natt när jag har vaknat varje gång jag har rört mig på grund av denna envisa smärta i ryggen. Barnen har studiedag och är därmed hemma idag. Tur att åtminstone två av dem är stora och kan fixa frukost själva.

Igår fick vi en akuttid för Oscar och hans inflammerade finger. För en dryg vecka sedan började pekfingret bli rött och irriterat vid nagelbandet och någon dag senare blev det varigt. Vi har tvättat och tryckt ut var med jämna mellanrum men i söndags hade infektionen spridit sig till insidan av fingret och en röd sträng löpte utmed insidan upp till översta leden. Läkaren beordrade tvätt och omläggning i kombination med antibiotika eftersom det annars fanns risk för blodförgiftning. Med fingret i en fingertuta lämnade vi doktorn efter att Oscar tackat nej till både klistermärke och tatuering.

Au revoir le varv

Ok, nu har jag prövat det mesta i syfte att eliminirera det onda i min rygg; naprapat två gånger, läkare, skelettröntgen (som inte visade någonting),osteopat två gånger, läkare igen (remiss till magnetröntgen) och sjukgymnast hos vilken jag blev rådd till de övningar min kära väninna Mia redan tillhandahållit mig och som jag flitigt utövat (varje vaken timme (nästan) som sig bör). Smärtan sitter, allt detta till trots, som fastgjuten koncentrerad till en kota med strålning ner i benet och under helgen löpte det genom hela benet och mynnade på utsidan av ankeln. Raska pronmenader, stretchövningar mot en bordsskiva, stretch sittande på golv, hänga ut mig i en dörrpost (aj, aj, aj...), inte göra övningar som gör ont, sa gymnasten och då blir det svårt att överhuvudtaget försöka sig på någon träning. Läkaren trodde diskbråck men osteopaten sa nervrotsinflammation i ischias. Magnetröntgen 29 mars lär väl visa på roten till det onda, förhoppningsvis i alla fall! För tillfället står mitt hopp till TENS-behandlingen hos sjukgymnasten på onsdag så att jag kan gå tillbaka till jobbet där jag varit ytterst sporadiskt de senaste två veckorna. Man blir trött av att ha ont, irriterad över småsaker...ja, och hur man än försöker tänka positivt så finns den strålande smärtan där varje sekund och förmörkar. Springa får jag absolut inte göra i nuläget eftersom det blir för mycket tryck på den överbalastade kotan och i och med det kan jag vinka au revoir till varvet och säga grattis till Stefan som därmed vann vadet om att ta sig runt i år. Det känns trist eftersom jag faktiskt hade kommit igång med löpningen och till min egen förvåning uppskattade jag att springa, tyckte det blev roligare ju bättre kondition jag skaffade men nu är det andra former av träning som gäller; ska jag kanske inhandla stavar? Finfin motion för blivande 40-åringar...? Jag kanske kan få dem på recept, det är ju det nya nu. Neeeej, stopp, det här går inte! Idag blir det en (rask) promenad ner till Sats och köp av både kort och pt. 9 månader kvar till högtidsdagen och vad var det någon sa? 40, det nya 20? Så får det bli.