Gråmulen och kall dag som inleddes med läkarbesök på Bvc för Gustav. Lilleman tyckte inte att det var alls kul att bli avklädd och lagd på vågen (tre gånger eftersom vågen stängde av sig så fort han placerades på den), så han skrek i högan sky. Sköterskan som vägde och mätte vände sig om med förvånad blick och sa: "Oj, vad kan det vara med dig då?" Ja, bäbisar skriker ibland och särskilt om de blir nedlagda tre gånger på en kall våg med bara en bit papper mellan kall plast och sin egen varma hud, tänkte jag säga men log bara så där fånigt som man gör när det inte finns något att säga. Han vägde till slut 7100 gram och mätte 60 cm.
Läkaren var vänlig och fick G att le och "prata" jättemycket, höftkulorna satt som de skulle och fallreflexen fungerade så han fick med beröm godkänt. Jag lyfte upp Gustav och sa tack och hej då till läkaren och hennes sköterska.
Johan körde Oscar och Johanna till Halmstad i morse. Där blev de upplockade av farmor och farfar för vidare färd ner till Skanör. På söndag kommer de hem igen lagom till att Johanna ska på kalas hos sin kompis Hanna.
Gustav sover och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig för. Det var länge sen jag hade det problemet! Kanske ska jag dammsuga i vardagsrummet, vika tvätt eller börja laga middag? Nä, det måste väl finnas något annat att göra än bara måsten? En kaffe med mjölk (motverkar förresten äggstockscancer, läste jag någonstans), mama-tidningen och en stund i soffan istället. Ja, så får det bli!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar