En föredömlig helg

Det var en helg som lystrade till namnet Duga. Den inleddes redan på fredagen av att barnen och jag, efter skola och dagis, tog bussen till stan där vi mötte upp Johan. Planen var att klippa större delen av familjen och det var på håret att det lyckades...Gustav vägrade resolut att bli klippt och verkar vilja bevara sin kalufs så länge det går. Jag hade också beställt klipptid, så J och jag gick iväg till min frisör medan Johan tog hand om de övriga två.

Efter lite lunch, packade Johan in barnen i bilen och jag fick ett par timmar på egen hand innan jag hoppade på bussen hemåt.

Tidig lördagsmorgon (eller ganska tidig; halv tio) satt jag åter på bussen i riktning mot stan där jag till att börja med skulle på jobbintervju. Johan hade barnbytardag hela dagen med Oscar hos en kompis och Johanna som lekte på hemmaplan med Emelie precis hela dagen. De hade själva kommit överens om att sova över och blev lite småbesvikna när de insåg att det inte skulle bli av, åtminstone inte denna lördag.

Efter jobbintervjun hade min kära väninna Johanna dragit ihop ett helt gäng tjejer för härlig lunch på Soho. Underbart lyxigt att få den tiden! Underbar var också både mat & sällskap. Vi träffas inte jätteofta, Johanna och jag, men vi var ändå extremt uppdaterade på varandra. Så fort någon av oss berättade något, sa den andre: "Ja, jag läste om det". Så kan det gå för två bloggande vänner!

Som om den lyxiga dagen inte räckte, så hade Johan handlat kött på Saluhallen som han enligt recept tillredde framåt kvällen. Fin dukning (Oscars verk), förrätt; honungsgratinerad getost, huvudrätt; ryggbiff med mozzarella, egenhändigt gjord tomatfyllning serverad med klyftpotatis och ett himmelskt rödvin. När huvudrätten var avslutad, frågade vi barnen, på skoj, om de verkligen ville ha efterrätt och döm om vår förvåning när de unisont meddelade att "vi kan ta den imorgon". Mätta således och mycket belåtna lät vi därför efterrätten bero en dag eller två.

Söndagen var icke desto mindre aktiv; Karin och jag hade bestämt att vi skulle träna så efter att ha lämnat Oscar hos Anton styrde jag kosan mot Sats. Vid halv elva satt vi på varsin cykel i träningshallen medan tre av våra barn röjde loss på Minisats under tiden. Jag cyklade för livet, så härligt att känna adrenalinet pumpa i kroppen och ingen kunde gå miste om att jag hade gett just järnet av min ansiktsfärg att döma.

Ett par timmar senare tog vi vägen om och hämtade med oss Oscar innan vi begav oss till Masthugget där lunch väntade hos Mia och Henrik. Att Johanna skulle på gympa klockan halv fem förträngde vi alltmedan blåbärspajen och vaniljsåsen smorde gommen. Gorgonzolalasagnen dessförinnan var, även den, underbart god.




Henrik kollar sin syrras Vasaloppstid

Imorgon är alla dagis och skolor stängda på grund av personalens fortbildning. Vi får se vad den dagen bär med sig.