Nedräkningen till första dagen på nya jobbet har börjat; jag har läst in mig på tandläkaryrkets fikonspråk, har fräschat upp kunskaperna i vad de olika tänderna heter (incisiver, caniner, premolarer, molarer) vad de kallas, t. ex 1 4, 3 2 osv. Nä, jag ska inte jobba som tandsköterska men man vill ju inte verka helt bortkommen när patienterna ringer och inte heller gentemot tandläkarna. Detta fikonspråk är jag inte helt obekant med då det ofta förts på tal hemma vid köksbordet i min barndom. Allt känns någorlunda förberett och det enda jag skulle få gjort idag, var att införskaffa någon sorts inneskor, typ Birkenstock, att ha på jobbet.
Mina planer för dagen har dock skrinlagts eftersom Oscar inledde veckan med att kräkas (som ett brev på posten efter bushuskalas). De sju maskinerna tvätt efter Gustavs kräknatt i helgen (låt inte era barn äta snö...eller dricka simhallsvatten...) hade precis slutat snurra, så som om det inte räckte med kräksjukor i alla dess former! Jag är såååå trött på det. Vi är sååå noga med handhygien och golvhygien och napphygien och dörrhandtagshygien och säga-till-barnen-att-inte-peta-i-näsanhygien och all möjlig annan hygien...hallå, jag vill inte tvätta fler kräkiga sängkläder, handdukar, pyjamasar på ett låååångt tag. Händerna är kruttorra efter all sprittvätt. Jag har fått nog av den lömske herr Calici! Försvinn!
Nåväl, solen lyser i alla fall och snön (all denna snö...) gnistrar och skrattar när den förstår att dess levnad förlängs ännu några dagar i detta minusgradiga väder.
För övrigt, veckan som gick innehöll diverse trevliga stunder; 1. jag fick ett jobb, 2. Slank iväg mitt i veckan på ost & vin till trevliga mölnlyckeväninnor, 3. Åt fantastisk crème brulée med smak av Dumlekolor hos m&p i lördags, 4. Skrattade mycket i helgen. Jamen, det kan man väl leva på medan man fyller den ena maskinen efter den andra med kräkångande tvätt! Och hur det än är så är det ju jobbigast för den som kräks...och inte för den som torkar upp det...
Citat från Johannas kompis H i bilen:
- Jag har aldrig varit i Stockholm, har du det Johanna?
- Ja, det har jag.
En stunds betänketid, sedan jätteglad:
-Men jag har varit i Alingsås! Har du varit där då, Johanna?
- Nä.
3 kommentarer:
Jag tror Gustav passar på att bygga upp sitt immunförsvar nu när hans mamma snart börjar jobba så att det ska bli färre vab dagar då...
Vi kan ju alltid hoppas!
Detta är en av nackdelarna med att ha barnen på tre olika ställen. Det blir smittospridning från tre håll!
Jag fattar inte hur vi fixade den där tiden - det har jag fullständigt förträngt. Magsjuka och mask var dock min fasa nr 1. Tvätt tvätt tvätt!
Skicka en kommentar