Snön kom och kylan gjorde med besked den sällskap igår. Termometern visade på tio minus igår morse och jag gjorde klart för Oscar i synnerhet att termobyxorna var ett måste. Han är INTE road av för bylsiga kläder, går gärna med uppknäppt jacka och försöker lirka med fröknarna när de uppmanar till regnkläder eller termobyxor. Kanske handlar det om frihetskänslan utan kläder som stramar eller strumpor som stänger in fötterna. Ända sedan O var liten har han tagit av sig strumporna så fort han kommit innanför dörren; Johanna är nästan lika snabb med att få av sig både strumpor och långärmade tröjor. Nu hjälper de båda Gustav att få av sig strumporna och när inte de är behjälpliga, sliter och drar han själv i de små strumporna tills han får av dem. Jag kan förstå dem på sätt och vis.
Jaha, vad händer här på eftermiddagarna några dagar före jul? Jo, det pågår ett maraton i julpyssel och bakning.
En som lyssnar på musik i hörlurar.
Snögubbar har också producerats, så även snölyktor och idag kom J hem med en påse full med julpyssel från dagis, så min oro över att inte ha tillräckligt att hänga i vår lilla gran, var idag som bortblåst. Igår var Karin, Emelie & Elias här och det pysslades ännu mer.
Tandfen var på besök här inatt också och Oscar tyckte att hon var påfallande lik mig.
Johan är tillbaka hemma från sin hollandsresa och det känns tryggt och bra. Det har skett en del inbrott i Mölnlycke den senaste tiden och förra veckan stod vår tidigare adress att läsa om i tidningen där det hade inträffat både handgemäng och inbrott (inte vårt förra hus men väl ett av grannhusen). Bovarna, två tjugoåringar, är nu inom lås och bom. När jag gick runt i huset här igår kväll för att släcka lamporna innan jag gick och la mig, såg jag något som liknade en man ute i trädgården och jag blev livrädd men vid närmare kontroll insåg jag att mina ögon (och fantasi) hade spelat mig ett spratt...
Det var ju bara herr Snögubbe...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar