Morgonen innebar en utmaning; det insåg jag redan igår kväll. Johan som lyckligtvis har kört de stora barnen till dagis och skola den senaste tiden, drog till Hamburg tidigt i morse. Han var således icke behjälplig denna morgon.
Eftersom jag är en planerande människa, hade jag redan igår räknat bakåt och framåt och kommit fram till att klockalarmet inte behövde ställas på tidigare än 06.30. En kvart senare väckte (!) jag barnen och uppmanade dem att klä på sig de framlagda kläderna och sedan titta ner i köket för frukostintag. Kockan sju satt alla med smulor och fil i mungipor (andra hade det lite överallt i ansiktet...) och jag kunde sjunka ner på stolen och dricka mitt kaffe och skumma igenom tidningen.
Tjugo minuter senare var det tandborstning, leta rätt på strumpor, borsta hår, få på lilleman overall. Snön som fallit ymnigt skottades hjälpligt bort och Oscars snögrotta fick en takvåning. Bilen såg ut som en leksaksbil i tyg med sina mjuka snöiga kanter. Tjugo i åtta satt alla i bilen när Oscar ropade att det luktade något från Gustavs blöja. Jag lyssnade inte på det örat utan tänkte stilla att det kunde jag ta hand om senare på dagis.
Första stoppet: Mossen för avlämning av Johanna, in på avdelningen, leta efter en fröken, leta efter Johannas mellanmålsburk (som barnen själva gör i ordning och fyller med mellanmål på dagis), pussa hej då och ut till de väntande bröderna.
Andra stoppet: Högadal: Ut med Gustav ur bilen, ta Oscar i handen och traska bort till skolgården, prata lite med en fröken, pussa hej då till Oscar som redan hade börjat leka och stoja med de andra i snön.
Tredje stoppet: Fårtickan: Ut med vagnen, ut med Gustav, peka och namnge alla saker vi passerade, in med Gustav i vagnen och av med alla kläder, en snabb tid i blöjan men den var ren, lämna ifrån mig en gråtande Gustav till fröken Jenny, vinka i fönstret och pulsa vidare mot bilen.
Fyrtio minuter från det att jag satte mig i bilen tills jag vred om nyckeln hemma igen. Ganska bra jobbat. Men hur ska det gå till när jag börjar jobba?
NU: Kolla jobben!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar