Sedan två veckor tillbaka vaknar Gustav någon gång under småtimmarna och vill så klart ha sig en slurk men till skillnad från tidigare, vill han nu inte alls somna om igen utan ligger och testar olika ljud, skrattar högt och trampar med små fötter på mig. Riktigt roligt verkar han också tycka att det är att utforska sin mammas ansikte med hårda små nypor och sylvassa naglar. Det är oftast hur mysigt som helst med de mjuka knubbiga händerna som klappar och känner men i natt mellan klockan fyra och sex så kunde jag faktiskt inte uppskatta denna lek. Tydligen är det så att vid sex månaders ålder så ändras sömnrytmen, vilket innebär att de sover ytligare och mycket väl kan vakna var och varannan timme på nätterna. Detta kan hålla i sig i upp till 12-24 månader! Jag har däremot inte för mig att varken Oscar eller Johanna sov annorlunda när de uppnådde halvåret så det gäller säkert inte alla bäbisar. Detta har i alla fall medfört att jag är rätt trött på dagarna och även om jag skulle vilja passa på att sova middag när de stora barnen är på dagis, så kan jag inte det. Jag tillhör den sorten som inte kan somna någon annanstans än i min säng på kvällen. Jag kan inte somna i bilen, på flygplanet, i soffan eller på stranden en varm sommardag och sover oftast dåligt första natten hos någon annan. Sån är jag.
Oscar leker bara Star Wars för tillfället, ute och inne. Han fantiserar och ofta hör jag hans monologer bakom sin stängda dörr. När jag knackar på och frågar vad han gör, börjar han berätta om sin lek och då tar det en stund innan han har förklarat alla lekens detaljer, ibland tycker han att jag stör hans lek och ber mig gå. Han längtar efter att få börja skolan och det känns att han är för stor för dagis nu.
Johanna pysslar, målar, klipper och leker rollekar i sitt dockskåp. Under veckan som gick hade hon en kompis från dagis hemma och de lekte fabrik, affär och post. Fnissande sprang de ut och la massor av brev i brevlådan. Idag är Johanna hemma hos henne och i och med att de går på samma gympa, så kör kompisens mamma båda två dit och så hämtar jag Johanna när gympan är slut.
Gustav är, trots sina vakentimmar nattetid, pigg och glad på dagarna. Han sitter på golvet och leker med sina leksaker. Jag lägger kuddar i en ring runt honom så att han, när han sträcker sig efter något på golver, inte ska slå sig när han får övervikt och ramlar. Han blir jätteglad när Oscar och Johanna leker med honom och visar honom olika saker. Han äter mer och mer vanlig mat och verkar tycka om det mesta precis som sina storasyskon men amningen funkar så pass bra så det fortsätter han nog med ett tag till.
Ikväll ska jag hålla Gustav vaken lite längre och sedan försöka ge honom ordentligt med välling så kanske han sover lite mer ihållande. Jag måste få sova mer än fyra timmar på raken för att orka, speciellt nu när Johan jobbar så mycket och även ska vara bortrest måndag till tisdag.
2 kommentarer:
Åååh, sömnbrist är väl det jobbigaste som finns! Vi har faktiskt inte sovit sedan Einar föddes - fast det är väl ingen tröst precis. Hilda sov 9 timmar i sträck från 2 månaders ålder, värsta prinsessan.. tänk vad olika det kan vara!
Ja, man blir helt luddig i skallen. Slog precis sönder ett glas när jag tömde diskmaskinen och skyller det på sömnbristen.
Det låter väldigt tufft att inte få sova ordentligt på två år...
Skicka en kommentar